Miljökänslighet

Högkänsliga barn blir mer påverkade av miljön de vistas i än andra barn. De suger åt sig alla intryck och blir påverkade av dem. Det gäller både de goda och de dåliga upplevelserna. Andra barn har lättare för att skaka av sig sina intryck. Därför kan högkänsliga barn få ut det värsta av negativa situationer, men också det bästa av positiva.

När känsliga barn får en varm och kärleksfull uppfostran och trivs bra i förskolan och skolan, känner de övervägande positiva känslor och har fler resurser än de flesta andra barn. Om det i stället finns perioder av problem i familjen eller svårigheter utanför hemmet, reagerar känsliga barn oftast starkare på det än de flesta andra barn. Risken är då, att de negativa känslorna tar större plats i vardagen.

Högkänsliga barn påverkas i högre grad än andra barn av stress, belastning och motgångar. Upplevelser som ett mer robust barn kan skaka av sig, kan sätta sig som trauman hos högkänsliga. 

För högkänsliga barn spelar alltså uppfostran stor roll.

Forskning om miljökänslighet

Forskare har studerat känslighet hos barn i över 50 år. De såg den som en riskfaktor som ökar barns sårbarhet. I slutet av 1990-talet förändrades detta. Då började forskare på flera håll i världen få en mer positiv och nyanserad syn på känsliga barn. Dessa forskare presenterade teorier om, att känsliga barn inte bara är sårbara, utan att de också har styrkor och resurser.

Det som är gemensamt för teorierna är upptäckten, att känsliga barn på gott och ont påverkas mer av miljön i och utanför hemmet än andra barn. Därför samlas teorierna under begreppet miljökänslighet. En av dem är Elaine Arons teori om högkänslighet, som har det vetenskapliga namnet sensorisk bearbetningskänslighet.

Teorierna om miljökänslighet

Sensorisk bearbetningskänslighet (högkänslighet)
Forskare: Elaine och Arthur Aron
Biologisk kontextkänslighet (”orkidébarnteorin”)
Forskare: Thomas Boyce och Bruce Ellis
Differentiell mottaglighet
Forskare: Jay Belsky och Michael Pluess
Fördelskänslighet
Forskare: Michael Pluess och Jay Belsky

Denna miljökänslighet ger högkänsliga barn styrka, om de växer upp under goda förhållanden, men gör dem sårbara om faktorerna under uppväxten är negativa.

Fördelskänslighet

Professorerna Michael Pluess och Jay Belsky har utvecklat teorin om fördelskänslighet (vantage sensitivity). Deras forskning tyder på, att känsliga barn kan dra mer fördel än andra, av det som är positivt i deras omgivning. Känsliga barn påverkas inte bara mer av dåliga miljöer än andra barn, utan de är också bättre på att dra nytta av goda miljöer. Deras hjärnor är mer formbara och mottagliga än andra barns och kan anpassa sig eller förändras av miljöns påverkningar. 

Jay Belsky förklarar känsliga barns påverkbarhet så här:

Föreställ dig att du sitter med en mjuk och en hård klump lera i handen. Det känsliga barnet är som en mjuk klump lera, medan det mindre känsliga barnet är som en hård klump lera. Den hårda klumpen behåller sin form och den är svårare att arbeta med. Det är lättare att ge den mjuka klumpen en ny form.

Mindre känsliga barn är bättre på att klara sig bra trots motgångar än känsliga barn. Nackdelen är, att de inte påverkas så mycket av en stöttande miljö. Det finns risk för, att positiva förhållanden som en kärleksfull uppfostran eller undervisning med hög kvalitet, i viss mån är bortkastade på barn som är mindre formbara.

Barn som är mindre mottagliga påverkas kanske inte så mycket av att andra barn retar och mobbar eller av att de ofta hamnar i konflikt med läraren. De blir inte heller så ledsna och negativt påverkade, när föräldrarna kritiserar dem som mer känsliga barn. Men de blir inte heller så positivt påverkade som känsliga barn, av att andra barn tycker om dem och vill ha med dem i leken och inte heller lika glada och positivt påverkade, när de får känslomässigt stöd av föräldrarna och har ett nära förhållande till läraren.

Det är också bra att veta, att känsliga barn som har drabbats av psykiska problem eller har andra svårigheter ofta får större effekt av stöd och behandling än mindre känsliga barn.